Archive for the Agility Category

Halkigt VM i Lievin

Posted in Agility on 11 oktober, 2011 by Eva Karlsson

Vi var tolv supportrar som gick upp mitt i natten och åkte till agility-VM i torsdags. Flyg till Bryssel och sen hyrbil därifrån till Lievins arena. Vi är ett härligt gäng och oj vad vi har skrattat och haft roligt den här helgen. Helt underbart åka iväg och bara umgås, skrika sig hes, leta restauranger och framförallt se världens bästa hundar med sina otroligt duktiga förare.

Trots att det fanns många brister i arrangemanget har jag med mig en massa härligt positiv energi hem. Svenska landslaget gjorde sitt bästa, de bjöd oss på full satsning, stor spänning och dramatik! Vad gjorde vi supportrar utan vårt landslag?!

Den fina badgen med Swift fick jag av Anna Muller – fick mycket beröm för den av lite alla möjliga på arenan. Swiften gick väldigt fint men hade problem med underlaget. Han halkade och fick slalomfel i första loppet. Även i det andra blev det fel eftersom han inte fick fäste och han var inte ensam om att ha problem, det fanns mängder av hundar som kom bort pga av underlaget. Både Swift och Cadi fick fel i båda lagloppen medan Jenny och Ina satte superfina nollor.

En lite absurd grej som hände var när Gudrun kom och berättade att hon hade blivit kontaktad av en Japan som ville köpa en Seglingehund…! Vi gick dit och snackade med honom. Han pratade bara tyska så Gudrun översatte (tack för det!!!). Eftersom jag inte planerar några valpar själv på länge så tipsade jag om Vallstigens (Fames barnbarnsbarn), de hade två leveransklara valpar (halvsyskon till Malins Nick). Han sa på direkten, vi tar båda! Vi tappade hakan lite där kan jag säga…snacka impulsshopping. Jaja vi får väl se om det blir någon export till Japan, roligt var det i alla fall.

Här är svenskarnas andra lopp taget från läktaren:

Individuellt så var Rikard och Lova bästa svensk med en 8.e plats. När det gäller small individuellt så var det rena skandalen gällande referenstiden i andra loppet. Ingen hund klarade tiden och uppenbarligen var den felräknad. Det betydde att det första loppets prestationer blev värdelösa. Tiden för alla felfria i hopploppet blev utan betydelse eftersom alla fick tidsfel i agilityloppet. Resultatmässigt förlorade Rikard två placeringar på det. Värst var det för Tjeckien som blev femma i stället för trea. Väldigt oproffsigt av den domaren tycker jag.

Inget VM utan dans!!!

Positivt:

  • bra attityd mot hundarna, många härliga glädjestunder i målfållan och de flesta belönade även misslyckade lopp
  • fina hinder
  • roliga banor
  • trevlig arena
  • riktig lunch på arenan
  • Anitas presslegparkering
  • trevligt hotell i Arras
  • sightseeingrundan i Arras, vilken fin stad!
  • svenska supportrarna!
  • svenska landslaget förstås! Man känner sig stolt när de äntrar banan!
  • nordiska sammanhållningen – alla hejar på varann
Negativt:
  • tråkig attityd mot hundarna efter loppet. Det har blivit bättre men fortfarande envisas några förare, framförallt män (ej svenska!) med att ignorera hunden efter loppet. Har det gått bra kramas de vilt med sina tvåbenta kamrater medan hunden förgäves försöker få uppmärksamhet, hjärtknipande! Har det gått dåligt surar de ihop och skiter i att belöna. Trist. Tacka vet jag de som hyllar sin hund efter loppen!
  • den hala mattan var något slags konstgräs men sämre än våra mässmattor. Nu för tiden kan vi ställa högre krav på underlag tycker jag!
  • referenstiden i det individuella small agilityloppet
  • informationen på arenan…
    inga resultatlistor
    Ingen info om vilket resultat hunden hade i tidigare lopp
    ingen info om vilken tid som krävdes för att vinna osv.
  • för många hopphinder som skulle tas från fel håll
  • endast fransktalande funktionärer på arenan
  • söliga toaletter utan papper, tvål, handtork (på eftermiddagarna)
  • ingen parkering, man fick stå på trottoarerna i kvarteren runt arenan. Som tur var fick Anita en vip-plats på sitt pressleg men första dan stod vi helt galet, dock inga böter tack-o-lov.

Heja Sverige – VM i agility!

Posted in Agility on 27 september, 2011 by Eva Karlsson

Nästa vecka den 6 oktober startar VM i agility – Årets stora folkfest!

Vi är ett 12-manna-gäng som åker ner och hejar på svenskarna och framförallt på Malin som har med både Swift och Nick!

Länken till VM-sidan – startlistor, tider, resultat mm

Live-sändning – (kostar 15 Euro för alla tre dagarna)

Tjohooo vad roligt det ska bli!!

Årets Agilityhund 2010

Posted in Agility on 18 juli, 2011 by Eva Karlsson

På SM-fredagen var det prisutdelning för ÅAH. Här fick Malin och Seglinges Swift sitt pris. Tvåa är Stina och Dell Vincent, trea Jenny och Ina. Bättre sent än aldrig – Grattis alla!

Eva från iPhone

Bilder från Skutskär

Posted in Agility, Knut on 12 juli, 2011 by Eva Karlsson

Hittade några bilder på stefanborg.com, tack för att du plåtar Stefan! Det är väldigt roligt att hitta bilder på sig själv 😀

Här är bilder från söndagens hopp 2 och ett par från sekvensen på tredje hindret från mål, där Knut fick darr på ribban och den föll efter moget övervägande.

Knut svänger tight mot tunneln

Knut hoppar över hindret där ribban trillar.

Knut på väg ner och ribban ligger fortfarande kvar. Morr att den skulle trilla sen, tog han den med svansen? Felfritt lopp annars...

Knut kommer ut ur platten, ser lite rolig ut ellerhur!

Toni och Anita in action!

Fotograf samtliga foton: Stefan Borg

 

 

Skutskär och så en mycket kort vallningsrunda…

Posted in Agility, lamm, Skadad Eva, Vallning on 11 juli, 2011 by Eva Karlsson

Lördag

Sandviken och IK1
Åkte till Sandviken för att tävla IK1 med Kelli. Första tävlingen sen förra året och det skulle bli kul att testa hennes visslor i skarpt läge. Kelli gjorde några IK1 förra året och avslutade med 1-pris på Mörkö men hon är fortfarande orutinerad och vår tävlingsträning är i stort sett noll. Måste ju linda in mig i lite ursäkter för vad som komma skall…

Tävlingen var väldigt välarrangerad och förutsättningarna verkade kanonbra. Jag träffade många bekanta och det kändes verkligen hemtrevligt.
Det var suffolkkorsningar med avvanda mer än halvårsgamla både tack- och bagglamm. Domaren sa att bagglammen porrat för fullt när de släppt ihop dem inför tävlingen. Hon sa också att de kunde ställa upp sig och om de gjorde det skulle hon acceptera ‘markering’ mot huvudet men inte minsta bitning i sidor eller bak.  Nåja, det där var ju inte aktuellt för Kelli eftersom det inte ligger för henne att ta till tänderna, dessutom brukar hon inte bli ifrågasatt. Dessutom sa domaren att om hunden låg på  så kunde det bli väldigt springigt, det är ju suffolk.
Jag hade nr 3 och gick ut glad i hågen och skickade Kelli vänster. Hon gick ut fint men stannade kort. Kanske i draget, tänkte jag, även om det såg onödigt tidigt ut. Men första flocken hade dragit av banan åt det hållet så jag ställde in mig på att det skulle bli dragigt och hon fick börja upptaget där. Efter ca 30 m hände inget, fåren reagerade inte ett smack. Då skickade jag upp henne till 12 och bad henne ta upp där. Hon smög så fint framåt men inget hände. Hon lade sig ner och jag fick tjata lite ‘get-up’ på henne. Hon tryckte lite här och lite där och började flanka lite men fåren stod som fastvuxna. Frustrerande. Det här hade Kelli aldrig varit med om förut. Hon la sig på flanken och tittade åt mitt håll ungefär som om hon frågade ‘ska det verkligen vara så här?’ Vi försökte lite till och sen bad jag henne cirkla för att försöka putta dem tillbaks till uttaget, men det gick inte heller. Då valde jag bryta och frågade domaren om jag fick gå dit och hjälpa henne få loss fåren. Det fick jag och hon tyckte jag borde tagit det beslutet tidigare, mmm självklart. Men ibland har jag sett får som när de väl börjar gå fungerar hur fint som helst så det var väl därför jag höll på en stund.
När jag gått lite mer än halvvägs så började de gå mot mig och sen var det inga problem att driva och hon fick sen fösa dem av banan.
Då var man en erfarenhet rikare! Konstaterar att Kelli inte biter trots att jag hejar på henne ordentligt. Jag gav aldrig bitkommando så jag vet inte om hon tagit till det, jag bjöd hur som helst in henne att ta det beslutet själv om hon velat. Hon kan cirkla på kommando på långt håll, det är svårt men visar att hon är öppen i skallen för att göra konstiga saker som föraren ber om.
Jag strök till andra dagens tävling eftersom jag inte ville riskera fler dåliga erfarenheter.
Fick höra senare att utställaren lade ut kraftfoder och det är väl en förklaring till att fåren stod så fast. Dock ingen ursäkt för att inte flytta dem. Nu måste vi träna på att flytta när det är ovilligt, tror minsann jag har en sån grupp på gång här hemma…

Skutskär och agility
Efter vallningen åkte jag till Skutskär och körde tvåorna med Knut och Kelli. Lindade låret med wetrap så jag knappt kunde gå… men efter en stund så fungerade benet hyggligt. Jag är långt ifrån mitt vanliga jag men nu kunde jag i alla fall köra loppen. Det blev en andraplacering med Kelli i hopp och pinne nr 2. Resten blev disk eftersom jag valde att gå av när det blev fel, allt för att spara benet. Knut rev de två första hindren i ena loppet och då lade jag honom ner och gick själv och lade upp bommarna. Vet inte om han lär sig något av att inte få hoppa vidare, det är tveksamt. Han är lika lycklig för att lägga sig, eller skutta av banan vid min sida som att göra något annat den lilla knäppgöken. Funderade på om det såg otrevligt ut, med tanke på diskussionens om varit på agilitylistan senaste tiden, men tänkte på vad Ann sa på träningen sist. ‘Eva, han ser inte ut att ta åt sig ett smack av att du lägger honom när han rivit’. Japp och det är precis som det ska vara. För jag har tränat och belönat hundarna en hel del på att lägga sig i alla tänkbara situationer. Jag tycker det är bra att kunna ta till ett stopp när det blir tokigt och sen välja om man vill gå av eller fortsätta och jag ser det inte som en bestraffning. Hundarna är ju så vana att bli stoppade i alla möjliga situationer i vallningen så att stoppa dem ger dem bara en positiv förväntan.

Om tävlingen i Skutskär
Fantastiskt  att en liten klubb som Skutskär mäktar med en så här stor tävling. Över 1000 starter per dag och tre banor igång samtidigt – det kräver mycket planering och många funktionärer. Jag är imponerad! Allt funkade väldigt bra och det var hög stämning med trevliga funktionärer. Den trevliga, putsade rastslingan är guld värd! Det var ovanligt roliga banor med stor omväxling både vad gäller teknik och användning av hinder – sånt gillar jag!
Enda minuset är att planerna är väldigt ojämna och för mig som redan är sinkad av skada var de svårsprungna och kändes lite ‘farliga’. Men så är det ju på de flesta brukshundklubbar. Inte många som har perfekta planer.

Söndag

Sov kvar på Rullsands Camping hos Anita så det blev lite ‘sovmorgon’. Det blev en härlig dag med många fina lopp. Stolpe ut i hoppklassen där Knut gjorde ett fint lopp men fick darr på ribban tredje hindret från mål. Jag hörde den ramla när han passerat tunneln efter, fan också, den kunde lika gärna ha legat kvar.  Kelli rev oxern i hopploppet. Båda hade lätt klarat pinne utan rivningarna. I agilityloppet rev Knut igen och jag körde via kontaktfältshinder snabbaste vägen ut.
Kelli gjorde ett ganska fint agilitylopp men missade långhoppet och sen blev det wobbligt till slalom så hon fick även en vägran där. Tiden hade ändå räckt till vinst… så fart finns det 🙂
Jag var klar redan vid 11 så det blev tid för jobb hemma också. Baggarna blev frånskilda och så är det bara hålla tummarna att de inte hunnit betäcka sina släktingar… svaret får vi till jul :mrgreen:

Helgen avslutades med en härlig grillkväll med goda vänner.

Å vad sommar är härligt! 

VINST!

Posted in Agility, Knut, Skadad Eva on 8 juli, 2011 by Eva Karlsson

Knut vann hopp 2 idag och tog sin första pinne. Tyvärr kunde jag bara springa det loppet, började känna av lårskadan efter halva ungefär. Tur att banan var lätt så han kunde hitta vägen någorlunda själv. Sen blev det två disk med Kelli o Knut i h2 resp ag2 eftersom vi fick fel och jag valde gå av. Malin körde Kellis sista lopp och tyvärr gick hon fel i slalom, resten satt som en smeck!

Nu har jag tejpat och utrustat mig med bandage inför i morgon. Först vallningstävling i Sandviken och sen agility i Skutskär. Ja, jag är galen, jag vet… Vi får se om muskeln vill springa eller inte, jag ska i alla fall försöka.

Lår, vinst, catchdrivers, guldstjärna

Posted in Agility, Skadad Eva on 4 juli, 2011 by Eva Karlsson

Sista dagen på Gotland igår med ytterligare en fantastisk tävlingsdag. Tyvärr kunde jag inte springa mina lopp själv eftersom lårmuskeln inte ville jobba. Det gör inget ont när jag går men så fort jag försöker springa så är det stopp, det går liksom inte. Jag isar, käkar Ibumetin och har kompressionsbyxor. Snälla Sven Karlsson lånade ut ett par byxor till mig och jag tror de är toppen. Jag har rört mig så mycket som möjligt för att inte stelna ihop och det känns i alla fall inte sämre. Ska prova jogga lite idag och se hur det känns.

Malin har kört Kelli idag och det är så himla roligt att se sin egen hund utifrån, mycket roligare än jag trodde. Hopplaget gick ganska bra. Hon hade svårt med de snäva tillbakasvängarna, det är liksom inte riktigt hennes grej att bromsa och svänga. Fort fort fort verkar hon tänka typ hela tiden, och det är ju ändå rätt bra på nåt sätt när det går på tid, hehe. I agilitylaget blev det också nån yvig sväng och sen nåt konstigt missförstånd på slutet då hon tvärnitade före sista hindret. Jaja unga hundar, man förstår inte riktigt hur de tänker ibland.
Sen var det hoppklass 2 och även där blev det svårt för henne att läsa handlingen så hon missade ett par hinder.
Sista klassen var agility 1 och det såg jag inte. Lite skrik och panik sa Malin men det räckte till VINST!!! Därmed är hon nu en klass 2-hund! Härliga lilla hund!!! Otroligt egentligen hur man bara kan lämna hunden och den snällt springer in en vinst med en annan förare. Gullunge! Tack Malin för all coaching och hjälp.

Veronica fick hoppa in på Knut eftersom Malin ville köra Prim själv i laget idag. De passade varann som hand i handsken kan jag säga. Knut gick som slimmad på ett snöre genom banorna på kanontider. Tyvärr en rivning i hopplagloppet och en uppfartsfemma i agilitylag. Men oj vad roligt att se det från sidan.
Sen provade de agility 2 också men där kunde han varken slalom eller hitta hinder så Veronica valde att bryta.
Knut har känts lite ”tassig” fram och jag är lite orolig att hans tår tagit lite stryk senaste tiden. Han är ju inte så försiktig av sig precis. Ska ha koll på det ett tag och inte belasta honom i onödan.

Resan då? Jag och Anita har åkt tillsammans och sen har vi mött upp och bott tillsammans med Ninnie på en liten gård ca 10 minuter söder om Visby BK. Anitas Vickis uppfödare Mita hade fixat boendet och det var verkligen toppen. Lugnt och skönt och gott om plats. Tack snälla!
Det har varit långa tävlingsdagar från 8 – sena kvällen så nåt kvällsmingel har det inte blivit. Men vi har hunnit tjattra en hel del ändå – alltid lika trevligt att umgås med goa vänner.

Tävlingen?
Stor guldstjärna till Visby BK med Annika Mojanis i spetsen.
De hade värsta gourmetrestaurangen på klubben. Grillmästare bytte av varandra hela dagen från 11 och det serverades helgrillad fläskfile, kycklingspett, vegetariska alternativ, nachotallrik med mera. Allting sådär suveränt kryddat och med goda såser och sallader. MUMS! Dessutom, en stor veranda med många sittplatser försedda med parasoll så det gick nästan alltid hitta lite skugga. Sa jag att vädret var toppen? det var det! Bekanta vid vart och vartannat bord. Skön musik strålande ur högtalarna vid klubbstugan, lukt av saltvatten. Sol och varmt och med sorlet från agilitybanorna så kunde man bara njuta –  blunda och tro att man var på nån playa vid Medelhavet. Sån härlig semesterkänsla. Oj vad jag trivdes!

Det var gemensamma prisutdelningar några gånger under dagen. Det är jättetrevligt att uppmärksamma pristagarna ordentligt, tycker jag (speciellt när man vinner själv…).
De hade en extra högtalaranläggning vid klubbstugan och som hördes över hela området vilket var väldigt bra. Där kunde allmän information ropas ut och framförallt nå ut. Annika skötte micken. Hon är värsta speakerproffset och passar otroligt bra i den rollen.

Nu har Kelli vunnit 5 presentkort i år…