Sundsvall och lite SM-tankar…

Hundarna har varit jätteduktiga under helgens 4-dagars-tävlingar i Sundsvall. Det syns visserligen inte i resultatlistorna men det beror mest på den där 2-beningen dom dras med. Hon som ”kör som en kratta”   🙄  Men några fina lopp fick Ettan och Fame till. Knutte och jag, vi väntar fortfarande på att nollorna ska börja trilla in.. 😀 Tänk att det kan vara så svårt att komma runt felfritt!

Vädergudarna försökte driva oss ifrån tävlingsplatsen under natten till fredag och bägge agilityplanerna, de flesta tält och husvagnar stod under vatten när vi vaknade. Eller rättare sagt steg upp, det blev inte så mycket  sömn med regnet smattrande hela natten. Hindren flyttades till en fotbollsplan på grus…
Fotot är från Maria Olsson-Knutas blogg

Ni kan titta på den här filmlänken så förstår ni lite av hur det var. http://s166.photobucket.com/albums/u83/Jaktlabrador/?action=view&current=MOV00059.flv

Men det torkade upp så småningom och de resterande två dagarna var helt okay. Grusplaner är helt klart underskattat, det är ett toppenbra underlag och borde egentligen användas oftare. Speciellt under de lite blötare årstiderna.

Mysfaktor
Jag åkte med Ann och Sandra. Anita anslöt i Sundsvall och så gjorde vi en repris av Gotland.
Mycket God Mat. Tack Anita för kockandet – mumsegott!!!
Sen får man ju inte roligare än man gör sig…
24-07-09_1711
Mann kan alltid stå på huvudet 🙂

Hittade några mysbilder från Gotlandsresan också, här sitter jag, Anita, Ann och Mattias och myser i solskenet.
21-06-09_1424
Foto: Sandra Fransson

21-06-09_1425
Sandra på gotlandsbåten

SM-tankar
Från och med i år är vårt SM-system ändrat och det är mycket svårare att kvala. Det är egentligen inget konstigt eller fel med det. Men efter att under några månader ha tävlat med två klass 3-hundar som går hyfsat utan att riktigt räcka så undrar jag hur det kommer bli i fortsättningen. Jag tror att, kanske utan att vi riktigt förstått det, så har vi under alla år förut haft ett SM-kvalsystem som gynnat bredden och mångfalden inom agilityn. 

Jag är inte ute efter att hundar som inte är tillräckligt bra ska komma till SM. Det jag är ute efter är att det ska finnas en anledning att tävla. Jag känner mig inte särskilt glad över att komma 11.a, 23.a, 17.e osv efter lopp där hunden gjort sitt bästa och klarar referenstiden med flera sekunder.  Visst kanske jag borde sporras att träna mer, men jag kanske tycker att jag nått toppen av vad vi klarar. Vad ska jag göra då?

Ska jag stanna hemma?
Är det det vi vill att alla de där ekipagen som ”inte riktigt räcker” ska göra? Lägga ner, sadla om, stick-o-brinn … ❓
Nu är det inte bara mig och två snart pensionsmässiga hundar det gäller. Det gäller faktiskt en ruggig massa ekipage i klass 3. Säj nu inte att vi ska tajta till svängar och träna motivation för i vissa fall går det helt enkelt inte göra så mycket bättre. Vissa ekipage (rätt många faktiskt) KAN helt enkelt inte konkurrera om tätplaceringar. Inte ens med tajtare svängar och ökad fart.

Vad ska ge just oss motivation att tävla? Är vi önskade?

Som lydnad kanske…
Vill vi kanske att det ska bli som i lydnaden? Att man tar sitt championat och sen lägger man av? Eller man tar sin klass 3-uppflyttning och sen börjar man med flyball i stället… Är det så vi vill att det ska bli?

Jag röstar för att vi återgår till att samla SM-nollor, gärna som finnarna 7 nollor, varav två dubbelnollor. För faktum är… kan man inte göra dubbelnollor under kvalåret, hur ska man då klara det på SM?

Sen är det ju faktiskt så att vi förmodligen inte tar oss till SM ändå… men bara möjligheten, kicken över att få till den där SM-nollan för 17.e platsen.
Den kan vara värd 120 mil, fem nätter på en grusplan i spöregn och XX antal pengar :mrgreen:

Annonser

15 svar to “Sundsvall och lite SM-tankar…”

  1. Tack för ytterligare en trevlig resa! Tur att vi har så mysigt när regnet öser ner 🙂 Håller med fullt ut om dina SM tankar. Gamla Flippe har gjort 2 nollor i helgen och ingen av dom är värd ett smack för han har blivit för långsam.. Eller snarare alla andra har blivit så himla duktiga 🙂 Nej fram för ”nollor” till SM 🙂
    Jag är ivarjefall glad att Flippe är tillbaka efter ormbett och verkar helt ok den gamle mannen. Nu bär det snart av med husvagnen till Örebro, denna gången med Anna och karin som sällskap och betydligt mindre hundar. Vi får jobba hårt för att få lika bra mysfaktor 🙂

  2. Angående SM så tror jag att du har rätt och jag tror vi biter oss sjävla i rumpan. Jag har ‘gapat och skrikit’ om liknande saker sedan länge tillbaka i min blogg, tex de snäva referenstiderna. Helt ärligt tror jag att vi kommer bli en sämre och sämre agilitynation på grund av den minskande bredden.

    Folk pratar och tittar på Finland och det handlar mest om handling och uttagningssystem men de flesta tycks missa den otroliga bredd de har. Jag tror att detta är den STORA skillnaden och orsaken till att Finland är så pass mkt bättre än oss.

    Bredd är A och O i de allra flesta sporter för att få en topp…

  3. Helene är helt förtvivlad – hennes Alice går asfint och hon har massor av nollade lopp, men tio, elva av dem har hamnat precis utanför pinnplats. Hon kom tvåa individuellt i SM förra året, är inte de ett ekipage som är SM-worthy? Jag håller med dig till hundra procent!!!

  4. Jag tror också att det en viktig orsak till att finnarna är så många och så framgångsrika.
    Man måste helt enkelt ha uppnåeliga mål att sträva mot.
    Jag blir nästan rädd för mig själv efter den här sommaren, det är otroligt destruktivt att sakna realistiska mål.

  5. Men, Anna har du glömt… det var ju banans ”fel” att hon kom tvåa… Suck, blir man trött eller blir man trött?

    Helene o Alice är såklart SM-worthy och deras medalj var verkligen välförtjänt! Heja Helene!!!! Bäst när det gäller helt enkelt!

  6. Tack för Grattiset! Nu blir jag nog Knivsta-ekipage vad tiden lider….

  7. Håller med. Klart som sjutton att vi ska ha rasbredd även på SM. Och det får vi genom att behålla nollorna.

    Missförstå mig rätt, att sitta och titta på BC efter BC efter BC är skittråkigt. Det livar upp när det kommer en golden eller en tax eller en softis eller vad det nu kan vara för ras.

    Frågan är bara hur vi får fram vårt budskap? Vem ska man skicka in sin önskan om att nollorna ska tillbaka?

  8. Tack så mycket för grattis, tänk att det är så roligt att tävla i klass 1! Måste man bli uppflyttad? 😉

    Jag håller helt och hållet med det du skriver, och som ni säger finnarna har ju en sån stor mångfald. Skulle vara så tråkigt att många av oss inte kan vara med på årets stora agilityhappening (SM)

  9. Jag håller också med! De måste finnas en anledning att tävla. Blir det för omöjligt att nå mätbara mål kan jag iallfall inte motivera mig längre, och då blir det också hopplöst att få till det där perfekta loppet. Det behöver iofs inte vara SM. Kanske lösningen är en championklass eller fler storleksklasser?

  10. Håller helt med dig, Eva! Har en pinne kvar i agility två med Saga sedan är vi i trean i bägge. Känns lite grann som att vägen tar slut för oss nu. SM-nollorna hade varit ett roligt och (om jag sköter mig!) rimligt mål för mig och Saga men nu har vi ju inte en suck. Känns faktiskt lite trist. Kram/Ylva

  11. Självklart har du rätt i dina tankar om att det måste finnas morötter för alla i sporten. Alla kan inte bli bäst eller ens bland de bästa, men alla måste ha nåt realistiskt mål att kämpa för. Annars lägger man av.

    Jag känner att jag är på väg att göra det. För nu är det sällan roligt längre.

    Om det är meningen att SM énbart ska vara en tävling för eliten måste det erbjudas andra morötter för oss medelmåttor.

    SBK gör tyvärr sporten en björntjänst, genom att inte ha några visioner och genom att inte förvalta sporten på ett gynnsamt sätt. Förarna behöver stimuleras och utvecklas.

    Se hur det har gått för lydnaden. Sverige var världsledande i början av 90-talet. Idag är SBK tvunget att göra en elitsatsning, för eftersom man tidigare inte satsade på nåt annat än att utveckla den yttersta eliten har vi idag ingen elit som kan konkurrera internationellt. Vi är omkörda av – just det – Finland.

  12. Sorry, jag är virrig. Det är ju inte 90-tal längre. Det var i början av 00-talet som Sverige var världsledande i lydnad och inte satsade på återväxt bland den bredare massan.

  13. Maria Dyverfeldt Says:

    Bra skrivet Eva och jag håller fullständigt med dig. Att tävla bara för att tävla är inget som sporrar oss tävlingsmänniskor man vill ju ha ett mål och ett mål som är rimligt. Kanske man kunde införa nåt liknande lydnadsdiplomen i agilityn. Då har man ju nåt att tävla för, för det är ju också så att SM inte ska vara för alla klass tre ekipage – det är ju dom bästa som ska tävla SM. Men så länge det inte finns nåt annat mål så är det ju SM nollor och pinnar som är motivationen – eller rättare sagt var motivationen.

  14. Hej Eva!

    Bra skrivet! Bra funderingar!
    Det var roligt att se att min (och flera andras) gamla ”käpp-häst” sedan flera år tillbaka med dubbelnollorna har kommit ”på tapeten” i Finland, så till den grad att det krävs dubbelnollor för att komma till SM :o)

    Jag har grubblat över SBK’s motivering till ändrat SM-system för att ”höja status” av SM-deltagandet. Höja status, inför vem då då?
    Gemene man? Knappast, möjligt när allmänheten inte ens vet vad agility är.
    Övriga SBK? Möjligt – men vem bryr sej, dom har väl inte vetat hur kvalificeringen gått till förut – på vilket sätt skulle denna ändring höja statusen inför dom?
    Agilityutövare? Tjaa, SM är ju målet av all träning och tävling. Näh, jag tror inte den motiveringen håller. Vore väldigt roligt att veta den RIKTIGA anledningen till ändringen.

    Eller motivering nr 2, med att begränsa antalet kvalificerade och därmed göra SM mindre och lättare att arrangera. Men för böveln, separera agility o lydnad då, som Mari skrev i Hundsport. Skulle gärna vilja se att SBK gjorde en enkät bland aktiva agilityutövare om vi föredrar ett SM med;
    1. små startfält i agility (och samarrangemang med lydnad) eller
    2. SM utan lydnad och större startfält i agility

    En av dom bästa minnen från årets SM, var när vi satt runt hoppbanan under Large första individuella lopp. VILKEN STÄMNING! Alla ekipage, oavsett ras, hejades fram och fick väl-förtjänta hyllningar och applåder. Alla (där jag satt) var rörande överens om att det var fantastiskt med alla dessa raser.

    Låt oss hoppas att detta blir ett mellanår med små startfält. Med mycket väsen kan man flytta berg – eller hur det nu heter ;o) Vi fick ju 0-systemet efter ett tags tjat också (även om det var ett kort mellanspel). Nu hoppas jag att SBK tar sin förnuft tillfånga inför år 2011.

    Ha de’ gott och – keep on blogging 😀

  15. Roligt att så många är engagerade i ämnet! Det puttrar lite överallt, agilitylistan har kommit igång ordentligt och det är bra, den når många.

    Visst kan vi flytta berg!
    Nu ärjag alldeles övertygad om att CAG (SBK) har gjort den här ändringen i bästa välmening. Men den blev inte bra och det skulle vara plättlätt att ändra tillbaks. Finns inget som förbjuder att ändra under innevarande år. Annat än möjligen prestige. Men det som verkligen är prestige i mina ögon, det är att kunna ändra sig.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: